Nygammalt regemente

I början av juni 1964 ryckte jag in som befälselev på andra kompaniet vid Värmlands regemente. I många år var jag reservofficer där, men flyttades senare till Bergslagens artilleriregemente i Kristinehamn. Anledningen var nedläggningen av mitt infanteriregemente.  För tjugo år sedan lades också A 9 ner. Då var regementsdöden total i Värmland. 

Då stod jag som tv-reporter i regementsgrinden och såg de sista utbildade soldaterna marschera ut. 

A 9 hade skapats under krigsåren 1943 och 1944, så i jämförelse med Värmlands regemente var det ett ungt förband. I 2 start räknas från 1812. Idag tjugo år efter nedläggningen kom beskedet att regementet i Kristinehamn ska återuppstå.

Det känns inte ologiskt att så sker med det världsläge som råder. Men konstigt är att man inte på 1990-talet kunde förutse denna växling av säkerhetsläget. Våra ansvariga borde ha lärt av historien. I slutet av 20-talet  lades sjutton militärförband ner, tio år senare var andra världskriget ett faktum. Det innebar bland annat att både Norge och Danmark ockuperades. 

Nedläggningarna av våra två värmländska regementen kostade stora pengar, och när nu Artilleriregementet återuppstår är startkostnaderna säkert mycket höga.

Så lär av de fel som en gång gjorts. Lär av historien.

Drabbade av Pesten

Vi som bor i västra Värmland har många norrmän i vår vänkrets. De är goda grannar och vänner. De har köpt fastigheter i vår lilla by och tillbringar mycken av sin lediga tid här. De är inte unika, i Värmland finns enligt SVT:s uppgifter 4.000 fastigheter som ägs av norrmän. Nu har många av dem ingen chans att utnyttja sina fritidshus. De norska myndigheterna har satt skräcken i dem. Åk inte över gränsen, du riskerar att drabbas av Pesten. På annat vis kan jag inte tolka de besked från Norge som når oss.

Det händer att våra norska vänner dyker upp här. De kommer hit på morgonen och åker hem på kvällen. Officiell motivering är att de behöver se till sina hus. De har också lovat att inte träffa eller umgås med svenska vänner. De kan ju vara smittade av den nya Pesten – Covid 19. Om norrmännen gör det måste de sitta i karantän i 14 dagar när det återvänder till Norge.

Hela situationen känns tråkig!

Jag bor för övrigt i ett område som drabbats rätt lindrigt av Corona-viruset. Jag känner ingen här i trakten som smittats och enligt officiella noteringar har gränskommunen Eda enbart haft sex fall av smitta sedan pandemin startade. Dödligheten i länet är dessutom på samma nivå som den varit tidigare år. Vi har med andra ord ingen överdödlighet på grund av Coronapandemin.

På vilka grunder fattar den norska regeringen beslutet att stänga gränsen mot sina svenska grannar. Ologiska beslut. Först kommer beskedet att det var tillåtet att besöka Gotland, dit stockholmarna brukar vallfärda på somrarna . Sedan stoppas den möjligheten. Det känns som om det också handlar om andra motiv än risken för smittspridning. Kan det möjligen vara så att det är ett sätt att stoppa shoppingsugna norrmän? Nu blomstrar nämligen handeln i det norska gränsbutikerna. Besluten strider också mot beslutet om den fria rörligheten i Schengenområdet Vilka skälen det än är, tycker jag synd om våra norska vänner som inte kan utnyttja sina fritidshus i mina hemtrakter.

Stängningen av gränsen ger mig också obehagliga associationer till en tid då Tyskland ockuperade Norge under andra världskriget. Då var gränsen stängd i fem år. Hur länge ska den vara stängd den här gången?